blank

blank
adjektiv
1. blank, skinnende

En blanksliten kostym

En blankslidt habit

En spegelblank havsyta

En spejlblank havoverflade

2. blank, ren, uden noget (fx tekst)

Lämna in en blank examensskrivning

Aflevere en blank (ikke besvaret) eksamensopgave

Svenska Dagbladet (Svenskan) kom ut med blanka sidor

S.D. udkom med blanke (tomme) sider (fx pga censur)

De flesta kvinnorna röstade blankt

De fleste kvinder stemte blankt

3. bestemt, komplet, kategorisk m.m.

Blankt omöjligt!

Komplet umuligt!

Tyvärr, jag är blank!

Desværre, jeg har ingen penge!

Blanka knappar

Politiet

Det ger jag blanka tusan i!

Det rager mig en papand!

Mitt på blanka förmiddagen

Midt om formiddagen


Svensk-dansk ordbog. 2013.

Игры ⚽ Нужна курсовая?
Synonyms:

Look at other dictionaries:

  • blank — blank …   Kölsch Dialekt Lexikon

  • Blank — ist: als Adjektiv abgeleitet von blank „schimmernd“ oder „hell“ (von „blinken“; vgl. Blanker Hans) In der saloppen Sprache wird mit „blank“ jedoch auch eine Person bezeichnet, der momentan kein Geld zur Verfügung hat. Das Wort „blank“ kann auch… …   Deutsch Wikipedia

  • Blank — Blank, a. [OE. blank, blonc, blaunc, blaunche, fr. F. blanc, fem. blanche, fr. OHG. blanch shining, bright, white, G. blank; akin to E. blink, cf. also AS. blanc white. ?98. See {Blink}, and cf. 1st {Blanch}.] [1913 Webster] 1. Of a white or pale …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Blank — Blank, n. 1. Any void space; a void space on paper, or in any written instrument; an interval void of consciousness, action, result, etc; a void. [1913 Webster] I can not write a paper full, I used to do; and yet I will not forgive a blank of… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • blank — [blaŋk] adj. [ME < OFr blanc, white < Frank * blank, white, gleaming, akin to OE blanca, white steed < IE * bhleg , to shine: see BLACK] 1. Obs. colorless or white 2. a) not written, recorded, etc. on; not marked; empty [a blank sheet of …   English World dictionary

  • blank — blank: Mhd. blanc »blinkend, weiß glänzend, schön«, ahd. blanch »blank«, niederl. blank »blank, glänzend, weiß«, schwed. black »fahl« gehören mit den unter ↑ blinken behandelten Wörtern zu der Wortgruppe von ↑ blecken. Das Adjektiv wurde mit… …   Das Herkunftswörterbuch

  • Blank — blank: Mhd. blanc »blinkend, weiß glänzend, schön«, ahd. blanch »blank«, niederl. blank »blank, glänzend, weiß«, schwed. black »fahl« gehören mit den unter ↑ blinken behandelten Wörtern zu der Wortgruppe von ↑ blecken. Das Adjektiv wurde mit… …   Das Herkunftswörterbuch

  • Blank — Blank, er, este, adj. et adv. welches nur in den gemeinen Mundarten, besonders Niedersachsens, üblich ist. 1) Für weiß. Blanker Wein, weißer Wein, im Gegensatze des rothen. Ir hende ir arme blanch, Graf Werner von Hohenberg. Kele blank, Graf… …   Grammatisch-kritisches Wörterbuch der Hochdeutschen Mundart

  • blank — I (emptiness) noun absence, barrenness, cipher, hiatus, hollowness, mexistence, insubstantiality, nil, nonesse, nonexistence, nonsubsistence, nonentity, nothing, nothingness, nullity, tabula rasa, unsubstantiality, vacancy, vacuousness, vacuum,… …   Law dictionary

  • blank — blank; blank·er; blank·ly; blank·ness; blank·ety blank; …   English syllables

  • blank — Adj std. (10. Jh.), mhd. blank, ahd. blanc, mndd. blank Stammwort. Führen auf vd. * blanka Adj. glänzend, weiß, hell zurück. Damit vergleicht sich zunächst (als Pferdefarbe) anord. blakkr fahl , aber auch braun , ae. blanca Schimmel , so daß wohl …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

Share the article and excerpts

Direct link
Do a right-click on the link above
and select “Copy Link”